Som en del i att skapa mångfald och variation i innehållet i bloggen har jag bjudit in väl utvalda skribenter som skriver om det de är experter på. 
Detta inlägg skrivet av Pernilla Nylund som är mental tränare och tvåbarnsmamma med stort intresse för inre hälsa och personlig utveckling.
Vill du också dela med dig av din kunskap här i bloggen? Skicka mig ett meddelande till info@smpl.nu.
//Brita Hahne, organisatör, arbetsmiljöspecialist och grundare till Smpl – Organiserad enkelhet 

En stressad hjärna har inte tid att vara glad

Blir du irriterad över småsaker när du är stressad? Snäsig, och kanske en smula otrevlig?
Det är fullständigt naturligt! En riktigt stressad hjärna har nämligen inte tid att vara glad – den är hundra procent inställd på att överleva!

Låt mig förklara.
Stressen kommer i många skepnader. Och upplevs på olika sätt. Det som är stressande för mig kanske inte är stressande för dig. Har du funderat på hur du fungerar tankemässigt, beteendemässigt, fysiskt och emotionellt när du är stressad? Var i kroppen känns din stress? Hur går dina tankar när du är stressad?
Vi kan väl konstatera att vi inte fungerar särskilt bra när vi är stressade. Många upplever att hjärtat slår fortare än vanligt, att huvudet värker, att tankarna ”hoppar” eller att man måste trippelkolla sånt som man annars inte gör. En del blir illamående, sover dåligt om natten och andas sällan så djupt att luften når hela vägen ner till magen. Stressen kommer som sagt i många olika skepnader.

Men vad är stress egentligen? Och hur ska man ta stressen till en lägre nivå (för att må bättre)? Jag tror att vi behöver lära oss mer om vad stressen gör med oss. Vad den gör med mig.

Vad är stress

För urtidsmänniskan var stressen någonting bra. Den har gjort att människan har överlevt i tusentals år. Stressen var ett sätt att uppfatta fara och sätta kroppen och alla sinnen i alarmberedskap för att kämpa eller fly – alltså för att överleva. Tänk dig att du står öga mot öga med ett hungrigt lejon ute på savannen. Då kickar stressreaktionen igång. Vid en stressreaktion pumpar blodet runt snabbare i kroppen, vi får mera kraft och energi och vi spänner musklerna för att klara av den hotfulla situationen. Matsmältningen sätts på paus, vi toppandas, får hjärtklappning, och blir nästan tunnelseende eftersom det enda som spelar någon roll där och då är att klara av den hotfulla situationen – att antingen kämpa eller fly!

Idag har stressen en helt annan karaktär (det är sällan verkliga fysiska faror som stressar oss). Nutidsstressen handlar om att det finns en obalans mellan krav och resurser. Att det finns en obalans mellan kraven som ställs på mig och det jag har att ge. Ofta handlar nutidsstressen om tidsbrist, en känsla av att inte ha kontroll, eller en känsla av otillräcklighet. Informationsbrist på jobbet. Ekonomisk stress. Förändringsstress. Studiestress. Och så vidare.
Det intressanta är att vi kan uppleva stress både när det sker för många förändringar, men också när det inte sker några förändringar alls, till exempel om man är arbetslös.
Men har du funderat på det här: VEM är det som ställer kraven? Kommer kraven utifrån eller inifrån? Vi vill gärna skylla på samhället, på chefen, på någon kollega, (eller alla vi följer på Instagram) för att vi är så stressade. Men i själva verket är det främst mina egna tankar som stressar mig. Chefens krav är bara ord som kommer ut ur en mun. Ett mejl är bara ett mejl som jag läser på en skärm. Frågan är: hur hanterar jag kravet? Om jag och min kollega får exakt samma uppgift kanske jag håller på att dö av stress och går omkring med hjärtklappning resten av veckan och sover dåligt, medan min kollega ser exakt samma uppgift som en rolig utmaning. Alltså, det är främst mina egna tankar på någonting som stressar mig.

Stressen handlar sällan om nuet. Stressen handlar oftast om dåtid eller framtid – antingen ältar vi det som har varit (som vi inte kan förändra), eller så oroar vi oss för det som kanske kommer framöver (trots att 98 procent av det vi oroar oss för aldrig händer). Det intressanta är att kroppen reagerar på precis samma vis när vi upplever inre stress som när vi står inför en verklig fara (mötet med lejonet!).

I första delen av SVT:s nya serie ”Din hjärna” konstaterar läkaren och författaren Anders Hansen att ”när vi är stressade går hjärnan in i ett felsökarmode där det är omedelbar problemlösning och inte social finess som prioriteras. Resultatet är att vi blir irriterade över småsaker. Att vara glad är inget en stressad hjärna har tid med”, säger han.

Stressen innebär alltså att många av kroppens viktiga funktioner sätts på paus eftersom vi är fullt upptagna med att ”kämpa eller fly”. Hjärnans logik är – smälta maten? Nä, det får jag göra sen. Sova? Nä, det får jag göra sen. Vara glad? Nä, det har jag inte tid med. Och så vidare.

Stress är inte farligt, om det finns tid för återhämtning. Vi behöver lagom med stress för att fungera, men om stressen pågår under lång tid kan den ställa till med stora problem. Därför är det viktigt att lära känna sina egna symptom för att kunna göra något åt dem.

5 tips – Ta din stress till en lägre nivå

Här är några förslag på hur du kan ta din stress till en lägre nivå. Vilka av de här punkterna passar dig?

  1. När vi rusar genom livet och andas ytligt får hjärnan otillräckligt med syre. Hjärnan behöver syre för att fungera optimalt, så börja öva på att stanna upp och djupandas några gånger om dagen. Hitta gärna en lugn plats där du kan blunda och fokusera på andningen några minuter. Varje gång du gör detta kommer din hjärna att tacka dig. På köpet blir du en lugnare och mera hållbar typ.
  2. Skala bort. Vad kan du säga nej till i din vardag och skala bort från din ”borde”-lista? Städa mera sällan? Ta en promenad istället för att skynda till ett träningspass ett visst klockslag? Avstå en after work som du egentligen inte är sugen på? Det är bara du som vet hur dina resurser ser ut just nu. Välj med omsorg vad du sätter din energi på.
  3. Hur hanterar du din telefon? Telefonen är som en godispåse där det finns belöningar. När det plingar till tittar man och känner ”Yes! Någon gillar mig!”. Den bekräftelsen vill vi ha om och om igen. Tekniken har smugit sig på oss på ett sätt som vi inte riktigt kan hantera. Det kan nämligen ta upp till 25 minuter att återfå fokus på det man egentligen höll på med efter att man har tittat i telefonen. Så – hur kan du begränsa dina störningsmoment? Kan du kolla av mejl och appar bara ett par gånger om dagen? Stänga ner i god tid innan läggdags? Lämna telefonen hemma ibland? För att din hjärna ska få vila.
  4. Upplev naturen. Att vistas ute i den kravlösa naturen gör gott för både själ och hjärta. Vandra längs nya stigar och låt tankarna komma och gå i vilken (o)ordning de vill. Sätt dig ner på en sten och vila ryggen mot ett träd. Ta gärna med en kaffetermos och fika på en klippa eller djupt inne i skogen. SÅ skönt!
  5. Växla ner. Testa att göra allting överdrivet långsamt en hel dag. Gå långsamt, fixa frukost långsamt, klä på dig långsamt, prata lite långsammare, och så vidare. Försök att tänka medvetet på allt du gör, steg för steg. Det här kommer förmodligen att testa ditt tålamod, men troligtvis också ge dig nya insikter och dessutom en annan typ av närvaro. Den amerikanska professorn och författaren Robert Sapolsky säger i programmet ”Din hjärna” att ”människor är däggdjur som är konstruerade för att leva i nuet”. Testa att leva livet i slow motion!

Pernilla Nylund

Pernilla Nylund är mental tränare och tvåbarnsmamma med stort intresse för inre hälsa och personlig utveckling.

Du är så mycket mer än du tror. Ta tillvara det